*Tidigare*

-Har du berättat? Han kollade på Justin och nickade åt mitt håll. Justins blick smalnade och greppet om min hand hårdnade.

-Nej, hon behöver inte veta. Nästan väste han fram. Okej nu är jag rädd.

-Det är för ditt eget bästa, om inte du berättar om vadet gör jag det. Hans blick va spänd på Justin.

-Jag fucking älskar henne. Förstör inte det här! Skrek Justin.

-Du och hon är en stor lögn Justin! Fattar du inte? Chaz skrek tillbaka.

-Om du gör såhär mot mig förlåter jag dig inte! Fattar du vad som står på spel? Justin spände sina käkar när han slutade skrika.

-Jag är din vän och gör det här för ditt eget bästa. Chaz pratade med en allvarlig ton.

-Hanna. Erat förhållande är fejk, den dagen ni träffades på Grönan. Justin och jag slog ett vad då. Han sa: Jag slår vad om att jag kan få henne att bli kär i mig. Och om hon inte är det när sommaren är slut vinner du. Du får min plats i fotbollslaget. Men om jag vinner får du alla att rösta på mig under balen så att jag blir Prom King. Chaz suckade och såg på oss. Justin va förbannad. Han släppte min hand sakta.

-Hur fan kunde du?! Skrek han och knöt händerna. Sekunden efter hade han gett Chaz ett slag på käften.

-Jag fucking litade på dig! Skrek Justin tårögt mellan slagen. Ryan och Nolan reagerade fort och särade på Justin och Chaz. Chaz hade näsblod och en sprucken läpp. Jag hade fått nog. Jag ville veta vad som händer.

-Justin sluta! Jag vill veta vad som händer, är det sant? Jag kollade upp på Justin med tårar i ögonen.

-Nej nej nej gråt inte snälla. Fan! Det skulle skulle aldrig blivit såhär! Frustrerat drog han sig i håret medans han gick fram och tillbaka.

-Justin jag vill ha svar! Skrek jag och stampade med ena foten i marken. Han slutade gå och kollade på mig. Han tog ett djupt andetag.

-Det är sant. Det kom nästan som en viskning. Jag slutade andas. Allting snurrade. Sa han just det där? Tårarna började rinna i floder.

-Hur fan kunde du? Jag trodde att du älskade mig! Jag slog till honom på kinden med min hand.

-Det gör jag! Det va aldrig meningen att jag skulle bli kär i dig. Men det blev jag och jag älskar dig Hanna. Jag har känslor för dig, känslor som bara du ger mig. Du är speciell och jag vet inte vad jag skulle göra om du försvann ut ur mitt liv, det va därför jag inte sa något. Jag va rädd Hanna. Jag ville inte förlora dig. Han suckade och kollade på mig med en bedjande blick.

-Justin Bieber jag hatar dig så jävla mycket. Med raska steg började jag gå. Vart visste jag inte. Någonstans där jag va ensam.

-Ha...Jag avbröt honom.

-Jag kommer aldrig kunna förlåta dig för det här. ALDRIG. Jag betonade det sista ordet och vände på klacken. Han försökte springa efter mig men Chaz höll fast honom. Desperat försökte han ta sig ur greppet. Men det va omöjligt. Tillslut gav han upp när jag va utom synhåll. Jag kände mig helt förstörd. Jag hade litat på honom. Jag hade fan litat på honom.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

-Va? Jag backade sakta med ögonen tårögda. Min högerhand sträckte sig och nuddade väggen. Där tog det stopp. Han kom närmare. Avståndet mellan mig och väggen minskade hela tiden. -Jag börjar få känslor för dig. Han sa det klart och tydligt den här ...

*tidigare* Vattnet va lagom varmt och det skummade när jag satte mig i badkaret. Huvudkudden som låg vid sidan satte jag bakom mig och sjönk ner ännu längre i vattnet. Jag tog ett djupt andetag och sjönk ända ner. Ögonen va öppna och ljuset strålad...

  Sakta gick jag neråt med en stadig hand om trappräcket. Jag va nervös, inte för att träffa vilka/vem det nu va. Utan för att jag skulle försöka fly här ifrån. Mina föräldrar måste vara så oroliga. En väg ut. En väg ut, jag scannade rum efter rum ...

  Aron hade stängt in mig. Han hade låst dörren och gått där ifrån. Om det här hade hänt för 2 dagar sen skulle jag undrat hur någon kunde varigt så hjärtlös. Nu vet jag va folk är kapabla till. Jag satte mig på den sängen som va ”min”....

  När jag vaknade upp låg det ett frosttäcke över skogen. Min andedräkt blev till små rökmoln och kylan hade tagit sig innanför mina kläder. Huttrande försökte jag ställa mig upp då jag kom på handleden. Hade jag förblödigt? Va jag i himmelen nu? I...